Sitter och fikar med min mamma. Pratar om att jag känner mig ensam. Bredvid oss sitter en kvinna i 40-års åldern och pratar i sin mobiltelefon. När vi ska gå, så ber hon personen i andra änden av telefonen att vänta ett tag, sedan vänder hon sig mot mig och säger: Du, jag tjuvlyssnade faktiskt lite på ert samtal, jag hoppas det inte gör något. Men jag ville bara säga att jag också känner mig ensam, fast jag har många människor omkring mig. Man får göra det.

Tack, du främling som gjorde min dag.